Ibland vill jag inte finnas här, bara sjunka genom jorden, bara ett tag, och komma tillbaka när det är bättre.
Vad i helvete ska jag ens ta mig till när jag varken har orken att stanna här och förstörs av att vara kvar, finns ingenstans att ta vägen.
Bryts upp ifrån som en vulkan som exploderar, den enda skillnaden är att vulkanen vaknar då medan en själv bryts ner då fortare än vad en hinner med.
Hur tar sig människor igenom sånthär, vad gör dom som gör att de orkar, varje dag göra samma sak, medan en själv inte kan andas utan att det känns som att det ska gå sönder inom en.
så jävla mycket som vill ut men ingenting som kan få ut det på rätt sätt.
