Kärlek vid sista ögonkastet

Vet inte riktigt varför, men varje gång jag hör den låten så känner det just som att jag börjar gråta. Vet ej varför. Är det för att jag på nått vis känner att den påminner om mig själv eller bara för att den är jävligt bra, jag vet inte.

Längtar tillbaka till Uppsala. Längtar till vinter med jävla massa snö. Längtar till körkortet. Längtar tills det blir bättre.

En najs känsla, när man åker tåg och sen så går tåget över till bara el typ eller nått och det slutar durra i ryggstödet och allt blir mjukt och fint och det känns som att man ligger i sängen och åker fast man sitter. Det är som när man ligger i soffan och ser tv, man känner sig trött och plötsligt blundar man, men lamporna tända och sen vaknar man ett tag senare till lite, blir bländad av skenet från lamporna, försöker somna om, men det är svårt för att ljuset är så starkt men man orkar inte gå att stänga av dom, så kommer set en vänlig själv och gör detta åt en. Sånt äger. Jag äger.

yo dude

y u no do what i say man? Im serious bro!

Seriöst, jag har ingen aning om vad som är vad, allt blandas ihop och blir till vad en normal människa kallas gröt men jag tycker det låter äckligt och kallar det blandning.
Men trots detta så är jag för less för att försöka bry mig, ordna upp det, sortera upp vad som är vad, ha koll liksom.
Orka. Bry. Svar nej.
Vill att det blir sommar igen. Eller vinter. Bara inte snål höst.

Efter en tid av tystnad, återuppstod det.

Har kommit fram till ett problem med mig, vad? jo jag ska berätta, att allt jag säger att jag ska göra om det så är går, pratar, ritar spelar musik, kör häst eller bara sitter så måste allt ske liksom, perfekt och typ som det alltid gjort eller liksom. såhära, om jag ska rita något låter jag inte fantasin flöda och släpper fram saker och ting, utan alt måste vara liksom realistiskt "nej men så stora ögon kan man väl inte ha" eller "men han kan väl inte ha blåa randiga byxor byxor och en beige rutig skjorta" "för stor näsa funkar inte" . när jag spelar musik lika så, jag kan inte bara få ihop nått som inte stämmer för att sedan fixa det utan jag fixar det innan jag fått ihop det, vilket resulterar i att jag fastnar för att jag inte vet var jag ska fortsätta.
Problem iaf.
Längtar så fruktansvärt efter iPhone5 tragiskt taggad.
Har ingen koll på något känns det som, jag bara flummar runt som ett annat flummigt monster och har typ slutat bry mig. känns fan gött